foto Ebba Högberg

foto Annica Grönlund

Sommaren som bara försvann. Inte bara på grund av att det inte varit så bra sommarväder. Det har egentligen varit ganska så bra väder för ponnyer och för mig som inte längre är så road av att ligga på badstranden. Svalt och lagom mycket mat för ponnyerna. Mina ponnyer har gått på skogsbetet fram till nu, dvs mina ston. Jag har aldrig haft dem i så lagom utställningshull som i år. Bara att ta hem och bada och putsa och åka på utställning.  Unghingstarna har gått på bete på ön och de har också blivit fina och ser ut att må väldigt bra. Det är lugnt och bra med små brottningsmatcher ibland och på morgonen om man kommer till hagen så ligger alla i en hög och sover. Tyvärr så visade det sig att den enda welshponnyn Sektion B som ingick i gänget inte trivdes utan gick ut genom staketet till broder Tords förtret, då han fick lov att hämta hem honom när han var på rymmen. Ingela fick hämta honom och han flyttade bort till Västergötland till en grupp med endast sektion B och där stannade han i hagen. Snacka om diskriminering. Julio ”Lejonmaten” som är 3 år nu blev med en gång väldigt fet så den planerade utställningen fick ställas in. ”Lejonmaten” och Dompan (halvblodet) får komma hem lite tidigare än de andra, då ”Lejonmaten” skall fortsätta sin ridutbildning och ”Dompan” skall ridas in. På det andra betet på ön har Milligan gått. Han fick gå ut dit när han betäckt färdigt sina ston. Han var inte så road av det i början. Han har hela sitt liv, förutom de två första åren då han gick på ön, bott inne i stallet på natten. Han kom i början springande så fort jag visade mig utanför hagen. Han visade tydligt att han ville hem.

Milligan har inte betäckt många ston i år, men de som han betäckt är bra ston och det är  bättre än att ta emot vad som helst bara för att få ston till hingsten. Kriteriet för vad man betäcker med är ibland svårt att förstå, men jag skulle tro att det är ungefär detsamma som det alltid varit – pris, avstånd och färg. En hingst som både visat sin kapacitet i aveln och som även visat sin kapacitet i utställningsringen och riden är inte så intressant och man tar hellre ett helt oskrivet kort om det är rätt färg och rätt pris. Låter kanske surt, men med i det närmaste 40 års erfarenhet i aveln så har jag täckning för mina påståenden. Hursomhelst så hoppas jag att de som betäckte med Milligan i år skall få fina föl till nästa år. Milligans föl i Wales i år blev fina. Tyvärr så fick Sunwillow Yasmin ett hingstföl även den här gången och inte det sto som man önskade. Milligan och Yasmins hingstföl från förra gången Heniarth Yeats är ute och tävlar riden i år och han har lyckats bra på mycket kort tid. Blev bl.a. 4:a på Royal Welsh och har blivit Supreme Ridden på ett par andra utställningar. Jag hade glädjen att få se honom på Royal Welsh. Rod Lewis har fått ett jättefint hingstföl efter Milligan undan Cwm Meudwy Swynol e. Sunwillow Pescaro. Tyvärr så dog hans drömföl e. Milligan undan Bengad Water Cowslip. Det var ett stoföl ……

Här blev det ju bara ett mountainföl i år, Ekbäckens Scilla. Ekbäckens Snowflake (Flingan) har varit på betäckning hos Lollo Eriksson, Engla, och hennes hingst Engla Cannon. Flingan tog sig sin vana trogen med en gång. Jag har haft ett sto, Chrystal Bell,  från Lollo på betäckning. Hon är hela 17 år och har inte haft föl förut utan har varit ute och tävlat. Vi hoppas nu att hon skall vara dräktig. Det är ett mycket fint sto som det skulle vara roligt om Milligan skulle få en avkomma med. Flingan och Scilla är nu hemma och de går ute på ön med Sunshine, Jasmine och Summertime. Roligt för Scilla att få lite kompisar då hon och Flingan gått ensamma hos Lollo.  Vi har betäckt tre ston till i år och Tottsie och Heather Honey är konstaterat dräktiga. Tottsie är scannad igen, då det ju varit problem med hennes dräktighet förut. Nu såg fostret normalt och piggt ut så vi får hoppas på det bästa. Ekbäckens Jasmine är också betäckt i år. Jag vill gärna ha flera föl efter henne, då hon ju fått verkligt bra föl förut och jag har inget sto kvar efter henne. Ekbäckens Japonika som ägs av Marre Almgren tycker jag verkligen har utvecklats till det sto som jag hoppades att hon skulle bli och hennes 1-åring (sto) efter Milligan har också blivit vad jag hoppades. Jasmines son Ekbäckens Jack Frost, som ägs av Joanna Wickman, har också utvecklats till det bättre. Han blev glädjande nog BIR på Syd Welsh utställning för en brittisk domare. Tråkigt nog så blev det inte så bra på Riks, då domaren där kom väldigt lågt med medaljerna, så att han endast fick brons. Så dålig är han inte så det visar nog bara hur svårt vårt system kan vara för utländska domare. Den här gången blev det tyvärr alldeles extra lågt så att man t.o.m fick göra om systemet för att kunna utse champions i sektion A o B. Kanske dags att gå ytterligare ett steg längre och ta bort medaljerna och bara räkna placeringar och ge skriftlig kritik.

Bedömning på utställning och 3-årstest och kvalitetstävlan är inte lätt och det blir väldigt ojämnt i bedömningen från en plats till en annan. De domare som dömer  mycket, och det är när det gäller ponny, ett fåtal domare ligger av naturliga skäl väldigt jämnt, men så kommer det in nya förmågor, eller kanske hellre nygamla förmågor,  och så helt plötsligt skenar systemet.

Även i år åkte jag till Royal Welsh Show. Det är som en sjukdom – man måste bara dit. Jag åkte tillsammans med Nette och vi bodde på Heniarth. Per, Bettan och Marie N var också där och Gunilla Olesjö med ett gäng och även många andra från Sverige. Vi var många som kunde heja på Bettans 2-åriga hingst Salstas Mountain Mint (Salstas Splendid x Mälby Mintha) som är i Wales för att visas av Colin Tibbey.  Det var ju spännande för Bettan, men också för Nette som äger mamman som Bettan leasat från henne. Mint var jättefin och han gick i en klass med 16 deltagare. Till allas vår glädje så visade han sig bra och han fick en andraplats. Jätteroligt för Bettan och förhoppningsvis skall det bli mer att glädja sig åt i framtiden, då han kommer att tillbringa ytterligare en säsong i Wales.

Hos ”oss” på Heniarth stod glädjen högt i tak då det 10-åriga welsh mountainstoet Heniarth Yum Yum blev Supreme Champion sektion A och blev 2:a i Tom Sprightly Cup, 2:a i Cuddyn och 2:a Overall Champion. Den största framgången för Heniarth med egen uppfödning i sektion A någonsin. Det bästa sedan tidigare var när Milligan och Yum Yum blev Reserv Male Champion och Reserv Female Champion vid samma tillfälle 2006 och Milligan dessutom blev Ridden Champion. Yum Yum är en drömponny.  Hon går på sitt fäderne tillbaka på Twyfords M-linje genom sin farmor Twyford Mama. Det gick åt mycket champagne när vi sent omsider kom hem till Heniarth. Dagen därpå hälsade jag på Rod och tittade på hans fina ponnyer och speciellt då årets föl som alla förutom det efter Milligan är efter Heniarth Question, då ju Yarra Glen ställdes ut förra året. Vi tittade också på alla fina cobföl som fötts i år. På kvällen var vi på grillfest på Three B Stud där det blev mera champagne och hyllningar till Richard och Meis fina seger på Royal Welsh. Dagen därpå var det dags för hemfärd igen.

Vi har ju inte ställt ut mycket de senaste åren, då det inte varit mycket tid till det. Vi har försökt att visa på 3-årstest för att  se lite var vi står. Det gjorde vi ju i år också och både Julio (Lejonmaten) och Super Duper gjorde bra ifrån sig. Super Duper är nu såld till Elisabeth Johansson från Göteborg som skall ha honom till sin 6-åriga dotter. Det blir säkert mycket bra, då det finns ett stort intresse för att träna på ett vettigt sätt och låta övergången från lilla shettisen till Super Duper ta sin tid. Elisabeth visade honom på Riks och han vann sin klass och fick silver. Silver var hårdvaluta på Riks i år så det var bra och hans kritik var fin. Roligt!

Ekbäckens Springflower som reds in vintras av Sofia och som är mycket bra att rida och som har stor talang för hoppning har lånats ut på tre år till en liten flicka som heter Saida. Hon skall tävla henne. Det skall bli roligt att följa dem framöver. Ekbäckens Sugar är fortfarande hos familjen Wikner men skall nog säljas framöver.

SWFs första utställning som vi kunde delta i var på Salsta, men där visade vi ingenting då Johan skulle döma ridklasser där, vilket han gjorde och han hade mycket trevligt. Han gillar ju de små ungarna som rider och han fick mycket beröm efteråt för sin bedömning. Det var som vanligt en välordnad utställning och Bettans sto Salsta Madonna, som visades i Wales förra året blev BIS. Domare var Stewart Franklin, Sarum Stud. Han och hans fru Annie följde sedan med oss hem till Ekbäcken och vi tillbringade en trevlig kväll och påföljande dag med dem. Jag tog med dem ut till ön. Roligt att få återgälda lite gästfrihet, då de verkligen tog väl hand om oss då vi besökte dem i Devon för ett par år sedan.

I juli var det utställning hos Östergötlands Ponnysällskap på Knivberga Gård. Det var första gången vad jag vet som det hölls en utställning mitt i veckan. Det slog väldigt väl ut och det var en välbesökt utställning med många fina ponnyer av alla raser. Utställningen var mycket välordnad.  Vi hade med oss Ekbäckens Tottsie, Thistledown Heather Honey och Ekbäckens Summertime (1 år). Det blev väldigt fint resultat och då Tottsie fick 41 p och Heather Honey och Summertime 42 p och Heather Honey blev BIR och BIS och hon var verkligen till sin fördel och visade sina fina gångarter. Jag är också mycket nöjd med Summertime och domaren Morgan Johnsson sade att hon påminde honom om andra unga Ekbäcken-ponnyer som han dömt, som Jolly, Sofia och Flingan.  Johan, Renée, Leo och jag hade en trevlig dag och Wilma, som var med som duktig hästskötare, tyckte att det var jätteroligt. Det var lille Leos första utställning och han är numera ägare till Heather Honey, som blir hans första ponny. Honey är fyra år nu så hon blir lagom tills han kan börja rida lite.

Wilma och jag fick nu blodad tand för det här med utställning och planerade att åka på egen hand till SWFs utställning på Hofsta Säteri den 4 augusti. Wilma satte  igång att träna för Johan och det gick så bra. Ebba och Wilma tvättade Tottsie kvällen före  utställningen så hon var skinande vit. Wilmas kompis Olivia följde med och så åkte vi till Wilmas första utställning som visare. Hon var lite lagom nervös, men jag var övertygad om att det skulle gå bra och hon visste att jag inte hade några krav på henne utan att det skulle bara vara roligt. Det blev det också och det slutade med att Tottsie blev BIS. Det var en ära att bli det då det visserligen inte var så många ponnyer där, men de som var med var av mycket hög klass. Domare var Marie von Redwitz från Tyskland. Marie är svenska, men har varit bosatt i Tyskland i över 40 år. Det var en mycket välordnad utställning och allt fungerade jättebra. Vi blev efter utställning bjudna på grillfest tillsammans med familjen von Arnold, funktionärer och en del utställare. Jättetrevligt!! Tjejerna var ganska så trötta när vi kom hem men mycket nöjda med dagen. Wilma gjorde en så bra insats och jag tycker att det är så viktigt att släppa fram unga människor som får visa. Hur skall det annars bli några bra visare i framtiden. Många som visar idag är lite överåriga. Det får inte bli så mycket prestige så man inte vågar chansa på en ung person. Wilma och jag letar nu efter någon mer utställning som vi kan åka till. Ponnyerna är som sagt (förutom Lejonmaten) alldeles lagom tjocka.

Det börjar nu närma sig stora förändringar här på Ekbäcken. Vi skall flytta till Uppland och bosätta oss på Renées familjs gård i Alunda. Detta för att vi alla skall kunna bo på samma ställe, då Renées barn Alwa och Wictor bor hos sin pappa varannan vecka. Det har varit alldeles för jobbigt att åka mellan Alunda och Valdemarsvik varannan vecka. Nu tar vi med oss alla hästar och ponnyer och flyttar. Vi har inte sålt Ekbäcken utan arrenderar ut gården tills vidare.

Innan det blir dags att börja packa för den stora flytten så passade jag på att åka med Per till Twyford och hälsa på Alison Mountain några dagar. Bettan skulle också ha varit med oss men hon hade oturen att ramla så illa att hon bröt lårbenet. Vi saknade henne mycket på vår lilla utflykt (bara tre dagar) och det skulle ha varit så roligt om hon kunnat komma med. Nu hoppas jag att hon snart skall bli bra igen. En som var otroligt bra var Alison som ju tillbringade hela förra sommaren på sjukhus då hon fick lov att amputera sitt andra ben. Hon klarar sig helt själv att förflytta sig från rullstol till hiss till övervåningen och till att förflytta sig till sin fyrhjuling som hon kör omkring med på gården. Vi hade jättefint väder och tittade på alla ponnyer. I år fanns endast sex föl på gården – fyra mountain och två sektion C. Kändes väldigt konstigt att inte se flera föl men det fanns 26 unghästar i en hage så det var ingen brist på ponnyer.

Wilma är igång och rider Milligan igen och ibland tar Ebba en tur på honom också. Han trivs med livet och är nog glad att slippa vara ”vildhäst” på ön. Han är mycket älskad och ompysslad. Nu har också Gunillas sektion C-hingst Menai Christopher ”Stoffe” kommit tillbaka för att bli lite mera riden. Han är lika trevlig och lätthanterlig som när han åkte härifrån i våras. Han har varit jättebra på att gå tillsammans med sina ston.

April-Maj

Den största nyheten för mig är att jag den 23 april blev farmor till mitt första barnbarn lille Leo. Det är faktiskt något alldeles speciellt. Lite svårt att föreställa sig innan man fått uppleva det. Många säger ju att det är livets efterrätt. Med tanke på min ålder så får jag kanske säga att det är livets vickning. Ser fram emot att få följa honom en bit på vägen i livet.

Flingans föl Scilla har växt och frodats och vi har som vanligt inte fått till så mycket bilder. Ebba ochWilma har varit igång lite med kameran så det finns några bilder på henne. (Se bilder i galleriet).

Vi har betäckt några ston med Milligan och våra två egna Thistledown Heather Honey och Ekbäckens Tottsie är konstaterat dräktiga. Hoppas nu att det skall hålla i sig med Tottsie, som har krånglat förut, men den här gången tyckte veterinären att det såg bättre ut än tidigare. Milligan har även betäckt Mosshults Sider och Molstabergs Magpie. Jag har inte betäckt Jasmine ännu men det skall bli gjort det också. Ekbäckens Snowflake  (Flingan) har jag skjutsat till Lollo Eriksson, Engla Stuteri, och där skall hon betäckas med Engla Cannon. Jag fick med ett sto hem från Lollo, Chrystal´s Bell e. Ekbäckens Krumelur u. Engla King´s Chrystal född 1995. Ett mycket trevligt sto som jag hoppas att vi skall få dräktig med Milligan.

Inridningen har gått bra och nu har Sofia ridit in våra ponnyer Superduper, Julio, Tottsie,  Heather Honey och Springflower. Dessutom har hon ridit in welshstoet Gry II och cobhingsten Menai Christopher. Alla har varit riktigt duktiga och inte minst Sofia. Tyvärr så fick ridningen ett abrupt slut, då Julio busade så att Sofia ramlade av och bröt ett ben i handen. Jättetråkigt, då det blev gips i tre veckor för henne. Vi har verkligen haft en mycket bra tid tillsammans med Sofia och hon har varit så duktig så det var tråkigt att det skulle bli så här. Gry II åkte hem efter 3-årstestet och ägarna var så nöjda med hennes inridning och att hon blivit så väl hanterad. Christopher (Stoffe) skall också åka hem till Gunilla nu och bli avelshingst. Han är en verkligt trevlig bekantskap så lätt att hantera och så trevligt temperament. Superduper får Ebba och Wilma fortsätta att rida lite för han skall säljas när vi hittar ett bra hem till honom. Springflower som skulle ha kvalat till championatet får hoppa över det och vi skall nog låna ut henne till en liten ryttare i några år så att hon blir tävlad. Julio får gå ut på bete med hingstarna på ön och Tottsie och Heather Honey har gått ut på bete med de andra stona och förhoppningsvis så skall de bli mödrar till nästa vår.

Vi hade verkligen stor framgång på 3-årstestet på Ökna den 19 maj. Vi var ett glatt gäng som åkte dit med fyra ponnyer. Det var Johan, Anna-Karin, Ebba, Wilma, Emmy och jag som åkte från Ekbäcken och så kom Renée, Alwa, Wictor och Leo från Uppsala. Jätteroligt att vi alla kunde åka dit. Där var ju också Bettan, Per och Nette med sina gäng så det blev en dag full av prat och skratt och glädje åt varandras framgångar. Det är härligt att ha sådana vänner. Gunilla kom också dit för att titta på Stoffe och Grys ägare var där.  Det var varmt och fint väder och Ökna är en bra plats att visa på bara man hittar dit mellan alla husen. Vi hade med fyra ponnyer och så hjälpte Johan till att visa en ridponny åt några vänner. De fem ponnyerna fick tillsammans tio utmärkelser. Ibland går bara allting rätt och alla ponnyerna skötte sig jättebra och var lugna och fina i visningen. Det är ju ett vågspel att visa så unga ponnyer i både lösgalopp, löshoppning och i hand. Det gäller verkligen att förbereda dem ordentligt utan överdriva vissa moment som löshoppningen, som de lätt kan tröttna på om man nöter för mycket. Framförallt gäller det att ponnyerna har förtroende för det team som skall vara inne med dem när de gör sitt test. Man ser ibland hur det kan bli lite för mycket då de som är inne i ringen med dem jagar för mycket och en del har löshoppats ute och blir fundersamma när de kommer in i ett ridhus. Johan, Anna och Sofia var tryggheten för våra ponnyer under testet. Superduper (foto i galleriet) var först ut och han skötte sig jättebra och fick fina poäng. Han fick 878899 och 88 i hoppningen vilket blir 49 i gångarter och 48 i hoppning. Han är den av de som vi visade som rör sig allra bäst. Sedan fick Julio (foto i galleriet) ännu finare poäng med 998899 och 99 i hoppning, vilket gav honom 52 i gångarter och 53 i hoppning och det blev sedan bästa gångartspoängen och delad bästa poäng i hoppning och han blev därmed dagens bästa ponny. Det var verkligen roligt och väldigt roligt att det var tredje gången som en avkomma till Milligan blivit bäst på ett 3-årstest. Tidigare var det Juggler och Snowflake (Flingan) som blivit det och även det i skarp konkurrens då vi visade dem i Falkenberg. Flingan har fortfarande rekordet med 54 p i hoppning.

Ytterligare en welsh mountainponny med Ekbäcken-anknytning visades då Kim Axelsson var där och visade Betebys Tin-Tin (Vardra Santos x Ekbäckens Tic-Tac e. Milligan) Det gick bra för honom också och han fick 877888 och 89 i hoppning och därmed hopputmärkelse. Roligt att det gick så bra och bra gjort av Kim. Vi saknade Lena.

Salsta, Mälby och Molstaberg fick också utmärkelser på sina ponnyer. Molstabergs Leonora 49 och 50, Lacy Flying Be 48 och 48 och Mälbys Pimpinella 49 i hoppning.

Så var det då dags för welshstoet Gry II (foto i galleriet) som vi var lite oroliga för att hon skulle tycka att det var lite hemskt att uppträda inför publik, då hon när hon kom till oss inte hade sett något annat än gården där hemma i Mariannelund. Hon gjorde väldigt bra ifrån sig och liksom tittade på Johan hela tiden och kollade om det var bra det hon gjorde. Hon fick fina poäng hon också 987789 och 99 i hoppning och fick därmed 48 i gångarter och 51 i hoppning. Så roligt för det är verkligen ett jättefint sto, som jag tror har en framtid på hoppbanan. Mamman har vunnit SM i hoppning och morfar är Glasevin Gadabout som vunnit SM i dressyr och fälttävlan. Ägarna vill att Sofia skall fortsätta att utbilda henne och kanske göra kvalitetstävlan med henne. Menai Christopher (Stoffe) (foto i galleriet) charmade alla. Han bara älskar när han blir borstad och pysslad med och tjejerna putsade honom på alla håll och kanter och han stod som en bildstod och blev tillsnyggad innan han skulle in i ringen. Alla beundrade honom för han är verkligen snygg. Mörkt isabell med gräddvit man o svans. Han skötte sig jättebra och hoppade bra. Han har ibland haft problem med att han hoppat för stort på första hindret och kommit för nära det andra och följaktligen rivit. Man får betänka att han bara varit hos oss knappt två månader och aldrig hoppat förut.  Nu klarade han hindren galant och visade upp sina spektakulära rörelser och fick 998898 och 89 i hoppning och det blev utmärkelse med 51 p i gångarter och 51 p i hoppning. Gunilla var mycket nöjd och stolt över sin fina hingst. Ridponnyn Lightning Mc Queen e. Power Boy, som Johan också visade, fick även han dubbla utmärkelser med 50 och 49. Andra welshar som visades fick också utmärkelser. Det var överhuvudtaget ett mycket starkt starfält så det var roligt att göra så bra resultat.

Eftersom vi så sällan åker ut och visar våra ponnyer så var det roligt att se att vi fortfarande kan visa upp kvalitet.  Man blir lite sugen på att åka på några utställningar. Får se om vi kan få till det i sommar.

Wilma rider flitigt på Milligan och det går bra. Han tycker verkligen om att jobba och han trivs bra med sin ryttare som verkligen sköter om honom på bästa sätt och han är alltid så fin och vit. Förhoppningsvis skall de kunna vara med på några små tävlingar i sommar.

Milligan har fått några föl i Wales. Rod har fått ett jättefint hingstföl efter honom som han skall spara och så fick han ett stoföl undan ett mycket fint Bengad-sto och sorgligt nog var fölet dött pga ett felläge. Tre stoföl och ett hingstföl har det hittills blivit på Heniarth. Lilla Heniarth Eiderdown u.Heniarth Quilt är söt som socker. (foto i galleriet) Hans son Heniarth Yeats (foto i galleriet) har verkligen gjort en fin start under sadel och det skall bli intressant att se hur det kommer att gå för honom framöver. Kanske kommer han som pappa till Hoys.

Nette och jag planerar att åka över för Royal Welsh Show och så kommer ett helt gäng svenskar att göra bl. Per, Marie N, Bettan, Gunilla, Maria C och flera. Det blir nog väldigt trevligt och Bettans 2-åriga hingst Salsta Mint skall förhoppningsvis visas så att vi har något att heja på.
                                            
Januari – April                 

Tiden bara rinner iväg och jag har inte kommit till skott med att uppdatera min hemsida. Jag har ju snälla Maria som sköter uppdateringen av hemsidan och som gör det med en gång när jag ber om det, men det blir ändå så att jag inte kommer mig för. Ekbäckens Joline och Ekbäckens Jamila har flyttat till sitt nya hem hos Cecke Larsson och hennes familj. Det går så bra med dem och de får mycket uppmärksamhet och jag får täta rapporter om deras äventyr. I slutet av januari gjorde Per och jag en resa till Twyford, ett mycket kort besök, men väldigt trevligt. Det var skönt att se Alison på plats igen på
Twyford och i förvånansvärt god form efter vad hon varit med om. Jag skulle åka dit och titta på min unghingst och licensiera honom. Han hade tyvärr inte utvecklats som jag hade hoppats och därför så blev det ingen licensiering. Jag får vänta och se om det blir något hingstföl till sommaren som jag kan använda i min plan att få tillbaka lite Twyford-blod. Vi hade som sagt mycket trevligt på vår resa, men det är helt otroligt så kallt det är i gamla engelska hus.
I februari blev det jättekallt här hemma i Sverige också just som man hade invaggats i tron att det skulle bli en ovanligt mild vinter. Temperaturer ner mot -25 och till det snö som blåste in från Östersjön gjorde livet surt för oss. Jag var på ”clinic” hos Bettan med Colin och Christine Tibbey, som visade hur man förbereder sina ponnyer för utställning och hur man visar upp dem. Det var väldigt trevligt och allra trevligast var att i ett varmt och skönt hus bli bjuden på middag och sova över i en varm och skön säng och slippa tänka på frusna stall. Stackars Renée fick fixa det själv, då Johan var i Tyskland på Spoga-mässa. Lite längre fram i februari åkte jag tillsammans med Gunn, Ingela och Nette till Holland på hingstpremiering. Det var intressant att se premieringen igen. Jag var där några gånger i början på 2000-talet och såg deras premiering. Många hingstar att titta på och intressant att se och jämföra med hur det ser ut i Sverige. Vi hade mycket trevligt och det blev mycket god mat, vin och massor av skratt och trevliga samtal. Det är gott att ha så goda vänner att resa tillsammans med. Jag köper ju inte in några ponnyer mer än ungefär vart tionde år så jag drabbades inte av något habegär.
I februari fick jag meddelande om att min mycket gode vän John Milligan, Roseisle Stud, hade avlidit. Han var uppfödare till min Mr Milligans pappa Roseisle Pandytudor och Mr Milligan var uppkallad efter honom, då han var det första fölet som föddes på Heniarth efter Pandytudor. Johan Milligan följde med stort intresse sin namne och gladdes åt hans framgångar. Höjdpunkten var när Meirion och Richard tog med Milligan till Skottland och visade honom på en utställning där så att de två Milligans kunde mötas. John Milligan var i många år mycket sjuklig så han kunde inte resa, men hade ett klart intellekt och en okuvlig vilja. Jag kommer att sakna hans samtal.
Sofia jobbar på hos oss och hon har ridit in flera av ponnyerna och gjort det mycket bra. Det är Tottsie, Heather Honey, Springflower,  Super Duper och Julio som nu är inridna. Det visade sig att Springflower, ”Tandis” kallad, är jättebra att rida och riktigt duktig att hoppa så nu satsar Sofia på att kvalificera henne till championatet i september. Det är en enorm tillgång när man har någon som tillräckligt liten för att rida in ponnyerna och som dessutom är så himla bra och trevlig som Sofia. Vi har även haft ett welshsto, Gry II, här på inridning och träning för 3-årstestet. Hon skall komma tillbaka och ridas och tränas lite till och sedan visas på Ökna den 19 maj tillsammans med Julio och Super Duper. Vi har också en vacker unghingst här som heter Menai Christopher, som min vän Gunilla Olesjö Andersson har köpt från Wales. Han kom direkt hit och han skall ridas in och tränas för 3-årstest han också. En jättefin hingst med ett härligt temperament.
Jag har varit på hingstvisning för Kvalitetsboken i Växjö. Tyvärr så visas det ju inte så många hingstar, endast nio i år, och det var inte någon utställning i samband med visningen i år så det blev väldigt lite att titta på. Kanske måste vi hitta på något nytt för att få lite mera fart i evenemanget. Ingen hingst gick in i år så det kändes lite avslaget. Dessutom var det svinkallt och blåste och på vägen hem snöade det präktigt. Jag är glad att jag åkte dit för jag träffade en hel del trevliga welshvänner och så var jag lite support till Bettan som hade sin hingst Gary med. Jag har pushat henne att visa Gary igen för jag gillar honom verkligen, men tyvärr så gick han inte in i år heller. Stackars Bettan det blir dyrt att ha en så dålig rådgivare som mig.
Hon fick trösta sig med att hon den 4 april blev mormor till en jättefin liten pojke som Ninna och Göran fick.
I påskhelgen när Wictor och Alwa var här så fölade Snowflake (Flingan) till deras stora glädje. De tror numera att alla föl kommer när de är här. Förra året så var de med om att två av tre föl föddes när de var här. Det blev ett stoföl. Jättesöt och mycket sällskaplig som Flingans föl brukar vara och ungarna mer eller mindre bodde i boxen hos fölet. Hon heter Scilla och är efter Gunn Johanssons hingst Verdrefawr King Cole, precis om förra årets föl Survivor. Survivor är fortfarande väldigt fin och väldigt stor …… Alla tre fölen från förra året som nu är 1-åringar är mycket bra. Summertime stofölet efter Milligan och Sunshine tillhör de bättre som jag har fått. Känns särskilt bra eftersom det blir Sunshines sista föl. Den lille Spiderman som var rätt bedrövlig när han sent omsider föddes i juni förra året och sedan tappade pälsen fläckvis och inte precis var någon reklam för sin mamma ”Tandis” och Milligan har nu utvecklats till en riktigt bra 1-åring med utstrålning och rörelser som man
blir riktigt glad över.
Milligan har blivit pappa till ett riktigt fint föl hos Meirion och Richard på Heniarth. Det är Heniarth Quail som fått ett stoföl som är helt bedårande och som heter Heniarth Eiderdown. Hon föddes precis till påsk och såg ut som en liten dunig påskkyckling, då hon är isabell. Skall bli roligt att se vad det blir mera efter honom på Heniarth och hos Rod. Vi skall betäcka tre ston med honom här i år. Det blir Tottsie, Heather Honey och Jasmine. Flingan skall åka till Lollo på Engla och bli betäckt med Engla Cannon. Jag vill gärna ha tillbaka lite av Krumelur-blodet och så finns Marsh Crusader i Cannons stamtavla precis som i Milligans.
På påskdagen kom Leena Kahisaari och hälsade på och tittade på våra hästar och ponnyer. Det är roligt när någon kommer och man får visa upp vad man har och det blir också en anledning till att ge en del ett bad och snygga till dem. Nu är det ju inte någon perfekt tid att visa upp ponnyer när de fortfarande har kvar så mycket vinterpäls. Det var i alla fall roligt och Leena tog många fina bilder.
Livet har sina upp och nergångar. Jag har fått lov att ta bort min kära lilla gårdshund och kompis Holmtebo Tosca, min lilla ”Sockermulle”. Hon blev 13 år och har varit till stor glädje hela sitt liv hos mig. Vi är många som saknar henne mycket.
Nu hoppas jag på lite vårvärme och mest av allt så hoppas jag att mitt första lilla barnbarn skall anlända snart och att allt skall gå bra.